Peyto LakeALTERNATIVDOKTORN

informerar om näringens betydelse för hälsan

Brosket

Gurkmeja minskar effektivt inflammationer i kroppen

Studier i laboratorier och från djurfösök har visat att gurkmeja kan stoppa upp sjukdomsförloppet vid Alzheimers sjukdom och även hejda tillväxten av olika former av cancertumörer, bland annat hudcancer, lungcancer, bröstcancer och prostatacancer. Det har även visat sig att dagligt intag av gurkmeja även skyddar hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i lungor, lever och bukspottskörteln. Gemensamt för de vanligaste kroniska sjukdomarna är att de är inflammatoriska. En eller flera inflammationshärdar i kroppar skapar så småningom sjukdomar. Därför är gurkmejan med sin antiinflammatoriska egenskap så viktig. Gurkmeja i kombination med fet fisk minskar effektivt inflammatoriska processer i kroppen.

Studier på möss visar att gurkmeja kan förebygga Alzheimers sjukdom

2004 gjordes en studie på möss som visade att de aktiva ämnet i gurkmejan, curcumin, kan stoppa ansamlingen av plack i hjärnan och till och med bryta upp reda ansamlat plack. Den studien antyder att curcumin kan förebygga Alzheimers sjukdom.

Mindre fall av cancer bland de som äter gurkmeja

Bland de folkslag som odlar och äter gurkmeja är vissa cancerformer lägre än bland de människor som inte äter gurkmeja. Studier har också visat att intaget av gurkmeja har gjort att cancerceller dör snabbare. Tumörer som orsakats av skadat protein degenereras alltså raskare och tas bort istället för att tumören fortsätter att växa. Andra studier har visat att cancerceller blir mer känsliga för strålterapi om patienten äter gurkmeja.

Gurkmeja är en stark antioxidant som skyddar kroppen mot fria radikaler

Gurkmeja är en mycket kraftig antioxidant. Den är faktiskt tio gånger starkare än vitaminer. Antioxidanter skyddar kroppen mot fria radikaler, de instabila syramolekylerna som kan skada cellerna och andra viktiga molekyler i kroppen.

Kryddan som är helt ofarlig även i stora mängder

Gurkmeja är billig att köpa. Den är helt ofarlig för människan och kan inte heller överdoseras. Den förekommer ofta i det indiska köket, ibland som enbart gurkmeja och ibland som en del i curry. Curry består oftast av gurkmeja, kanel, koriander, kryddnejlika, cayennepeppar, muskot och ingefära.


Färgämnet curcumin motverkar inflammation

Curcumin är färgämnet som ger gurkmejan den gula färgen och det är curcumin som motverkar inflammationer. Det sker genom att curcumin hämmar cellernas utsöndring av signalmolekyler. En process som är central vid inflammatoriska förlopp och som bland annat är upphovet till reumatism och andra sjukdomar. Curcumin hämmar nämligen inflammationsproteinet cox-2 att bildas. Det gör att svullna leder och morgonstelhet lindras.

En tropisk ört som Marco Polo jämförde med saffran

Gurkmeja ingår i familjen av ingefärsväxter och är en långväxt ört med kort jordstam. Den heter Curcuma longa på latin och är en flerårig ört med en kraftig jordstam. Växten härstammar från tropiska delar av Asien och odlas bland annat i Indien, på Java och i Kina. Men den finns också i Afrika, Australien och Peru. Det sägs att Marco Polo var den förste att föra gurkmejan till Europa, någon gång i början av 1300-talet. Han beskriver gurkmejan som den frukt som mest liknar saffran.

Inom folkmedicinen har gurkmeja använts mot ledgångsreumatism

Gurkmeja har inom folkmedicinen använts flitigt för att bota inflammatoriska åkommer och i dag drar den till sig stort intresse för sin hälsobringande effekt även inom skolmedicinen. Traditonellt har gurkmeja använts vid ledgångsreumatism, hosta och förkylning, menstruationsproblem, hudproblem, sårvård, vid lever- och gallvägsåkommer, som galldrivande medel samt vid dålig cirkulation och dålig matsmältning.

Gurkmeja är lika effektivt som måttlig fysisk träning

I tidskriften Nutrition Research publicerades en artikel som visade att extrakt av gurkmeja har betydande fördelar när det gäller hjärt- och kärlhälsa. Enligt studien motsvarar effekten av gurkmeja ungefär det man får ut av måttlig fysisk träning. Självklart ska man inte ersätta fysisk träning med gurkmeja men det kan vara en god idé att tillföra gurkmeja som ett komplement i kosten. Flera studier har nämligen visat att gurkmeja kan förhindra att typ-2 diabetes uppstår och att gurkmeja minskar inflammatoriska reaktioner som orsakar fetma. Andra studier har visat att gurkmeja hämmar bildningen av det inflammatoriska cox-2 enzymet. I den vetenskapliga tidskriften American Journal of Cardiology redovisades en studie som berättade att risken för hjärtinfarkt minskade med 56 procent för de som tog extrakt av gurkmeja.

Gurmeja
Gurkmeja har inom folkmedicinen använts flitigt

C-vitamin behövs för att bilda kollagen

I människokroppen hålls skelettets ben ihop av leder som kan röra sig mot varandra vilket gör att hela kroppen blir rörlig. Det som gör att lederna tål slitage bättre och att de har en yta som gör att de glider mot varandra, är just brosket. Brosket består till allra största del av människans viktigaste protein, kollagen. Kollagenet bildar fiberstrukturerer som ger stadga i huden – kroppens största organ. Med åren minskar mängden kollagen men också produktionen av kollagen minskar, vilket gör huden slappare. Tillförs extra kollagen bromsas den åldrande effekten upp. För att kroppen ska kunna bilda kollagen i ben, brosk, hud och blodkärl behövs framförallt Vitamin-C.

Viktigt vitamin för att motverka sjukdomar

C-vitamin har en mängd olika uppgifter i kroppen och är till stor hjälp i många processer. Förutom att vitaminet deltar i bildningen av kollagen i bindväven så ökar järnupptaget i kroppen när man tar C-vitamin, vilket i sin tur bidrar till att man känner sig piggare. Bristen på C-vitamin kan göra att man inte mår bra då vitaminet hjälper nervsystemet att fungera som det ska. Under och efter intensiv fysisk träning gör tillräcklig mängd C-vitamin i kroppen att immunsystemet fungerar normalt. C-vitamin skyddar också fettlösliga vitaminer och andra fettämnen i kroppen från att oxidera, det vill säga att härskna. Om den oxidativa processen fortlöper bildas så småningom sjukdomar i kroppen.

Boswellia hjälper och lindrar ledvärk och artrit

Boswellia är ett litet ökenträd som inom folkmedicinen använts mot böldsjukdomar, dysenteri och diarré men framförallt mot reumatiska sjukdomar. Då syntetiska mediciner kan ha svåra biverkningar och ibland begränsad effekt mot reumatiska sjukdomar har Boswellia dragit till sig intresse från bland annat forskare i Indien. Studier har visat att extrakt av Boswellia serrata hindrade nedbrytningen av bindväv som är en del av förloppet för gikt och reumatism. Extraktet minskade dessutom bildningen av inflammerad vävnad. Boswellia extrakt ingår som ingrediens i kosttilskott och naturläkemedel för ledvärk och artrit.

Kroppen är beroende av DHA och EPA för att flera viktiga händelser i kroppen ska fungera som de ska

Från djuren i havet kommer de långa Omega-3 fettsyrorna, DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra), som flera funktioner i kroppen är beroende av för att fungera normalt. DHA och EPA är så kallade essentiella fettsyror. De kan kroppen inte producera själv utan de måste tillföras utifrån. Studier har visat att DHA och EPA byggs in i cellernas yta och omvandlas till signalsubstanser i kroppen. Signalsubstanser är kroppens budbärare som transporterar informationer mellan olika enheter.

Kallpressad laxolja innehåller flera viktiga fettsyror

Laxolja innehåller fler viktiga fettsyror, Omega-3, 6, 7 och 9. När oljan är kallpressad har den kemiska strukturen i oljan förblivit oförändrad vilket bland annat gör att oljans antioxidanter har bevarats. I kallpressad laxolja finns en rad olika essentiella fettsyror som kroppen behöver varje dag för att må bra.

Omega-3 kan kroppen inte tillverka själv – den måste kroppen tillföra via mat eller kosttillskott

Kroppen behöver Omega-3 fettsyror för att fungera. Hjärnan använder bland annat Omega-3 som byggsten till hjärnans celler. Men kroppen kan inte tillverka Omega-3 själv, det behöver vi tillsätta utifrån i form av mat eller kosttillskott. Tillsammans med andra fettsyror förhindrar Omega-3 sjukdomar från att bryta ut i kroppen. Till exempel så påverkar Omega-3 och Omega-6 nivån av inflammationer i kroppen. Rätt mängd fettsyror håller inflammationshärdar nere. Dessa fettsyror minskar och risken för hjärt- och kärlsjukdomar

Långa fettsyror finns främst i vildfångad fisk

I Omega-3 finns långa fettsyror, de kallas DHA och EPA, och finns framförallt i fet vildfångad fisk som sill, makrill och lax. De långa fettsyrorna finns även i kött från djur som äter gräs. Exempel på det är kor som går ute.

Korta fettsyror utvinns från växtriket

Omega-3 finns också i växter som gröna bladväxter, rapsolja och linfrö. Dessa fettsyror är kortare och kallas ALA. Kroppen har bara förmåga att omvandla en liten del av de korta fettsyrorna till DHA och EPA.

Omega-7 är bra för slemhinnor och får huden att må bättre

Ett annat hälsosamt fett är Omega-7. Den finns i frukt, kött och i havtornsbär. Studier i Finland har visat att hud och slemhinnor mår bra av denna fettsyra. Speciellt kvinnor över 40 år som lider av torra slemhinnor har blivit hjälpta av Omega-7.

Följande ämnen är bra vid ledförslitningar:
• Boswellia extrakt som hindrar nedbrytningen av bindväv.
• Omega-3 fettsyror från kallpressad laxolja eftersom den bland annat innehåller flera fettsyror.
• C-vitamin som behövs för att bilda kollagen som i sin tur bygger upp brosket. Gurkemeja som är antiinflammatoriskt